Dessa uppgifter är huvudsakligen hämtade ur 1:e stiftsjurist Gunnar Hafströms
utredning för Stockholms stift 1992(Dnr 91/D250/9)

50. Mariebergsklockstapeln

Plats:

Kyrkogården är belägen nere vid Strandvägen inom kvarteret Förrådsbacken 1 i Stockholm. Yta ca 45x38 kvm = 1.710 kvm.

Kyrkogården användes redan på 1730-talet under namn Laboratoriekyrkogården.

Kyrkogården invigdes under senare delen av 1800-talet. Den sista officiella gravsättningen uppges ha skett år 1902.

Statens Fastighetsverk företräder staten, som äger kyrkogården. Statens Fastighetsverk och Sveriges Radio AB har ingått ett arrendeavtal 1969-03-31/04-08 med tillägg 1979-09-13/10-29 och 1989-08-09/09-04 beträffande hela kvarteret Förrådsbacken 1 (med undantag av den s k Thörnerska villan med tomt) mot en årlig avgäld. Avtalet förväntas år 1992 förlängas som tomträttsavtal räknat fr o m 1992-07-01 och avtalet kommer då fortsättningsvis att omfatta hela Förrådsbacken 1. Enligt punkt 6 i avtalen 1969-03-31/04-08 och år 1992 åtager sig Sveriges Radio AB vården av begravningsplatsen. Det föreskrives, att begravningsplatsen skall hållas i ordnat och värdigt skick samt skall därå i tillämpliga delar iakttas gällande föreskrifter om begravningsplatser och om gravrätt. Begravningsplatsen skall vara tillgänglig för behörig allmänhet. 1969 års avtal har godkänts av Kungl. Maj:t 1969-05-23. Sveriges Radio förvaltar enligt ovannämnda avtal Artillerikyrkogården. Sveriges Radios Fastigheter AB svarar för den praktiska förvaltningen. Sveriges Radio ansvarar enligt muntlig uppgift för underhållet av Artillerikyrkogårdens områdesstaket med ingångsgrindar, ett järnstaket kring en av gravarna samt för mark- och vegetationsvård, men vårdar inte de enskilda gravvårdarna. Eftersom det inte finns några kvarvarande gravrättsinnehavare, enligt inspektören Bo Ancker, saknas därför för närvarande vårdnadsansvar för gravmonumenten.

Författaren Bo Ancker, tel 35 61 86, som på 1960-talet utsågs av Byggnadsstyrelsen till "inspektör vid Kongl. Artillerikyrkogården å Ladugårdslandet i Stockholm".

Sveriges Radio fastigheter AB (ny organisation): Fastighetsförvaltare Erik Davidson tel. 784 62 90

Byggnadstekniker Lars Johansson tel. 784 14 93.

Upp

Dalarö Skans och Dalarö Skans begravningsplats är belägna på "Edet" på ön Kycklingarna.

1. Dalarö Skans, ursprungligen kallad Stockskärs skans, är ritad av Erik Dahlberg år 1620. Från 1677 kallas fästningen Dalarö skans. Skansen ombyggdes 1698 . Tornet blev färdigt vid mitten av 1700-ta1et. Skansen utgick ur rikets fasta försvar 1854.

Dalarö Skans är förklarat för byggnadsminnesmärke 1935-01-25. Samtliga på holmen befintliga befästningsanläggningar och byggnader omfattas av byggnadsminnesförklaringen med undantag av fyren. Holmen må icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd bebyggas.

Dalarö Skans ägs av staten och förvaltas av Statens Fastighetsverk. Under år 1992 sker en omfattande upprustning av Skansen och dess omgivningar. Syftet är att allmänheten och näringslivet i fortsättningen skall få tillträde till Skansen. Från och med 1992-07-01 är Skansen utarrenderad till Haninge turism AB på treårskontrakt med möjlighet till förlängning. Bolaget skall svara för kommersiell drift av Skansen, att båtförbindelser finns sommartid, att caférörelse drivs, vissa musikevenemang m.m.. Konferensmöjlighet finns för 12-20 personer, och övernattning för max 15 personer.

Fastighetschefen på Statens Fastighetsverk för distrikt Södermalm-Söderort Lars Föjer tel. 714 83 60.

2. Dalarö Skans begravningsplats från 1600-talet, utgörs av ett område på ca 100x100 m, ligger på det s k "Edet" på Kycklingarna, som ägs av Sandemars godsförvaltning/Claes Braunerhjelm, Box 26, 130 54 Dalarö. Från begravningsplatsen ser man Dalarö Skans på andra sidan vattnet. Dalarö Skans begravningsplats utnyttjades mellan åren 1656-1854 för soldater, som tjänstgjorde på skansen. Enligt uppgift är tre av Dalarö Skans kommendanter begravna här. på begravningsplatsen finns två gravstenar med bortvittrad text samt tre vita träkors.

Begravningsplatsen har under långa tider vanvårdats. Under åren 1945-1991, när Sjövärnskåren nyttjade Dalarö Skans, lät medlemmar i Sjövärnskåren måla korsen m.m. . Under år 1992 har en del sly bortrensats. Begravningsplatsen är bevuxen med bl.a. höga, grovstammiga lindar.

Stiftelsen Dalarö Skans, Kastellet, Kastellholmen, 111 49 Stockholm har fr.o.m. 1991-07-01 tills vidare, med ett års ömsesidig uppsägning arrenderat begravningsplatsen från Sandemars gods förvaltning för en symbolisk summa av 1 krona. Stiftare och medlemmar i stiftelsen Dalarö Skans är enligt uppgift Ungdomsförbundet Sveriges Flotta, Svenska Kryssarklubben , Båtunionen, Sektionen för östra Sverige, Föreningen Dalarö Skans vänner, Södertörns sjövärnskår och Marinkommando ost m.fl. Avsikten med arrendeupplåtelsen enligt punkt 1 i arrendeavtalet juni 1992 är att stiftelsen Dalarö Skans "önskar sätta gravarna i stånd, vårda dem och den närmaste omgivningen samt att där kunna anordna visningar och hålla gudstjänst" .

Så sent som 1992-09-08 ägde en besiktning rum av Dalarö Skans begravningsplats med deltagande av länsantikvarien Jan-Bertil Schnell och 1:e antikvarien Carl-Henrik Ankarberg från Länsstyrelsen i Stockholms län; Kristina Pettersson från Länsmuseibyrån, arkivarien Harald Sundlin från Riksantikvarieämbetet , samt representanter från Samarbetsgruppen för vård och bevarande av garnisonsminnesmärken i Stockholm och stiftelsen Dalarö Skans.

Ledamoten i stiftelsen Dalarö Skans, direktören Harry Fahlström, Mörtviksvägen 97, 142 43 Skogås, tel 940083 arb. Kamrer Bengtsson, Sandemars godsförvaltning,130 54 Dalarö,tel 500150037.

Upp

På det gamla galärvarvet invid Vasamuseet på Djurgården.

En vacker kyrkogårdsmur omger kyrkogården, som omfattar 11773 kvm. Första gravsättningen ägde rum år 1742. Ursprungligen var kyrkogården endast avsedd för marinens personal. Först från 1836 har fullständiga gravliggare uppgjorts. Enligt dessa är 3200 personer begravda här. Då kyrkogården är nära 100 år äldre och även massbegravning förekommit, kan enligt amiralitetspastor Gustaf Brandt, omkring 5000 människor begravts här (fram till år 1969). Gravliggarna upptar t ex båtsmän, timmermän, gesäller, pistolsmeder, blockmakare, hornblåsare, skeppare, handelsmän, traktörer, menige, alla grader av befäl, bl.a. ett trettiotal amiraler, några generaler och några statsråd, landshövdingar och präster.

En minneslund har anlagts för i första hand församlingsbor i Hedvig Eleonora och Oscars församlingar. Minneslunden invigdes år 1995 av Biskop Krister Stendahl.

Staten äger marken. Kungen disponerar åter över marken från och med 90-01-01 sedan Flottan lämnat örlogsvarvet. Galärvarvskyrkogården förvaltas från och med 90-01-01 av Kungliga Djurgårdens förvaltning, i dagligt tal benämnd Kungliga Djurgårdens förvaltning. Någon kyrkogårdsnämnd (motsv.) finns ej , utan Kungliga Djurgårdens förvaltning sköter förvaltningen av kyrkogården direkt. Intäkter från gravrätter m.m. samt avkastning från f d Skeppsholms församlings fonder täcker f n kostnaderna för förvaltningen.

Upp

F d Garnisonskyrkogården är belägen vid Engelska kyrkan med adress Strandvägen i Stockholm.

F d Garnisonskyrkogården är en nedlagd militärkyrkogård med anknytning till flera f d Stockholmsregementen. Kyrkogårdens areal är ca 6000 kvm. Ursprungligen låg på samma plats Garnisonssjukhusets kyrkogård, vilken invigdes 1860. Engelska kyrkan, som byggdes 1863-66, flyttades till nuvarande plats år 1913. Riksdagen beslutade år 1920 att Garnisonskyrkogården utan ersättning skulle avträdas till Stockholms stad. År 1985 uppfördes den s k Prinsesshallen i nära anslutning till kyrkobyggnaden. Såväl kyrkogården med dess kvarvarande 59 gravstenar och minnesstenar har stort kulturhistoriskt värde. Bl a finns här Garnisonssjukhusets manskapsgravar med särskilda gravstenar för Kungl. Svea livgarde, Kungl. Göta livgarde, Kungl. Livgardet till häst och Kungl. Svea artilleriregemente.

I december 1991 hade 41 av 59 gravar renoverats genom Samarbetsgruppens för vård och bevarande av garnisonsminnesmärken i Stockholm försorg för en kostnad av ca 30.000:-. Sista gravsättningen ägde rum år 1959 i en familjegrav. Garnisonskyrkogården består idag av tre registerdelar: Kyrktomten nr 1 och 2 samt den större delen av kyrkogården som sammanförts med Ladugårdsgärde 3:58. 5 (ev. 6) gravvårdar står på Kyrktomten 2, nämligen gravar avseende Maria Lovisa Nyström 1866-1906, musikanten vid Kungl. Göta livgarde Sandgren 1888-1905, Sveaartilleristen Lundin, Maria Eriksson 1848-1890, fanjunkaren Thorngren och furiren vid Norska gardet L. D. Styrvold. Sistnämnda grav står ev. mitt på tomtlinjen.

Ägare till kyrktomten 1, som omfattar den kyrkobygganden står på, ägs av Episkopala kyrkan i Stockholm.

Ägare till kyrktomten 2, som omfattar den s k Prinsesshallen och en bit av den f d kyrkogården, överfördes från Stockholms stad till Engelska kyrkan, som sedan sålde:

3/10 av fastigheten vidare till 802000-3672 Blåbandistens barnkoloniförening, Värdshusbacken 9/Nordangård, 112 65 Stockholm; och

7/10 till 502000-8834 Ansvar, ömsesidig sakförsäkring för helnyktra.

Ägarna av Kyrktomten nr 2 har enligt köpehandlingarna ej åtagit sig tillsyn och vård av de 5-6 gravarna, som är belägna på kyrktomten nr 2. Ägare till större delen av den f d kyrkogården är Stockholms stad. Denna del av marken är av Stockholms stad betecknad som parkmark. Enligt fastighetsregistret har denna parkmark sammanförts med gatumark till en större fastighet med beteckningen Ladugårdsgärde 3:58. Stockholms stads fritidsförvaltning tillsyn och vård beträffande denna del av kyrkogården omfattar endast staketet runt kyrkogården och gräsmattan. Staden vårdar ej gravstenarna. Stockholms stad skulle dock, enligt uppgift från en tjänsteman, efter förslag från Samarbetsgruppen för vård och bevarande av garnisonsminnesmärken i Stockholm eventuellt kunna åtaga sig att fortsättningsvis renovera en gravsten om året (motsvarande en kostnad på ca 3.000-/ år).

Parkchefen vid Stockholms stads fritidsdistrikt, Nils-Ingvar Gunnarsson, tel 785 60 00.

"H H (Här hvilar)invalider från krigen åren 1788-1814."

"Hvilorum för Lars David Kafle överstelöjtnant R.S.O. d 1839, maka Sophia Wahlfeldt d 1866, dotter Mathilda d 1840."

Kapten L D Kafle var administratör och sedermera kommendant för Invalidinrättningen. (Litteratur: Kongl. Invalidinrättningen på Ulriksdal. Anteckningar av Otto Bergström, Stockholm 1891) . Den sista begravningen på Invalidkyrkogården ägde rum år 1905. Någon ytterligare gravsättning kommer ej att ske. Några kvarvarande gravrätter finns enligt uppgift ej. Gravstenarna var i början av år 1992 i behov av renovering. Enligt en offert, förmedlad genom Samarbetsgruppen för vård och bevarande av garnisonsminnesmärken i Stockholm, skall samtliga gravstenar borstas upp och förgyllas under år 1992. Ulriksdals slottsförvaltning står för kostnaderna.

Nuvarande ägare:

Kongl. Invalidinrättningen som öppnades 1822-01-28 upplöstes år 1849-06-05, varvid lokaler och mark återlämnades till Ståthållareämbetet. Ulriksdals slottsområde ägs idag av Staten och förvaltas av Statens Fastighetsverk och Ståthållarämbetet (Slottsb. delf. litt.303). Statens Fastighetsverk vårdar hus och staket och uppbär hyresintäkter. Ulriksdals slottsförvaltning svarar som lokal myndighet för tillsyn och vård av Invalidkyrkogården, för praktiska driften, bl a klippning av dess gräsmatta och staket. Medel äskas genom Statens Fastighetsverk.

Kontaktman:

Slottsfogden vid Ulriksdals slott tel. 85 05 93.

Upp

6. Lantvärns- och Kolerakyrkogården vid Gullmarsplan

Plats:

På fastigheten Enskede gård 1:1 vid Gullmarsplan, Stockholms stad.

Skylt vid infarten utarbetad av Riksantikvarieämbetet 1989 har följande text:

"ÖDEKYRKOGÅRD Detta är den enda bevarade begravningsplatsen i Stockholm, som påminner oss om kolerans härjningar vid mitten av 1800-talet. Här begravdes kolerans offer från den stora farsoten 1834, men även från senare epidemier. Det var främst döda från Södermalm som fördes hit. Det skedde i kistor på hästdragna kärror under natten och begravningarna ägde rum kl 08.00 varje morgon. Ända upp till 16 kistor fick plats i varje grop. på Södermalm dog omkring 1000 personer i kolera under tiden augusti-oktober 1834. Från år 1853 när koleran slog till igen finns ett gravkors i gjutjärn med inskriptionen Johannes Weilbach född 1811, död 26 aug. 1853. Detta kors står numera tillsammans med gravvårdar från slutet av 1800-talet intill det rödmålade huset. Detta hus som användes som dödgrävarboställe tillkom år 1831. Första gången området här iordningställdes som kyrkogård var i samband med kriget 1808-1809 då ett stort antal soldater föll offer för den sk lantvärnssjukan. Under slutet av 1800-talet användes området som ordinär begravningsplats. På de gravvårdar som är uppställda här syns inskriptioner från denna tid. Sista begravningen skedde i början av 1900-talet. Fornlämningen är lagskyddad. Stockholms stadsmuseum/Stockholms fritidsförvaltning. Brännkyrka socken, fornlämning 79."

För närvarande är kyrkogården vid Gullmarsplan utsatt för igenväxning och starkt förfall. Bakom dödgrävarbostaden finns en containerliknande förvaringskammare för redskap och öster om denna ett skjul i trä med dörrar inåt gravplatsen.(Se även text och bild i Bo Anckers artikel i DN 1991-09-28). Nu behövs enligt parkchefen Britt Hagblom vid Fritid i Stockholm bl.a. ett staket runt hela området, framför allt mot Skansbacken, för att inhägna området mot intrång, biltrafik etc. området är enligt uppgift ett knarktillhåll och polisen försöker på sikt att få slut på handeln där.

Stockholms stad äger marken. Marken är rubricerad som parkmark. Stockholms stad har ett åtgärdsprogram 900425 med tillhörande ritning nr 87.31.411, som avser upprustande åtgärder i etapper. Denna plan har dock ännu ej kunnat finansieras.

Parkchefen i Stockholms stad för distrikt fritid i Enskede och Skarpnäck Britt Hagblom tel. 39 36 37.

Upp

 Plats:

1. Stockholms gamla garnisonskyrkogård i silverdal på Järvafältet utgörs av ett ca 100 kvm kvadratisk område, som ingår som del i nuvarande silverdals griftegård, som ligger i södra delen av Sollentuna församling nära Silverdalskapellet i Sollentuna kommun.
2. Stockholms nya garnisonskyrkogård i silverdal på Järvafältet är bildad enligt § 7, 2 st i ovannämnda 90 års köpekontrakt mellan Kungl. Fortifikationsförvaltningen, å Kungl. Maj:ts och Kronans vägnar, samt Sollentuna församling.

A. Stockholms gamla garnisonskyrkogård i Silverdal på Järvafältet (i gamla handlingar benämnd "Stockholms garnisonskyrkogård å Järvafältet") invigdes 1914-10-18 under militär pomp och ståt. Bland annat deltog militär från Kungl. Svea Livgarde(I1), Kungl. Göta Livgarde (I2) , Kungl. Svea Artilleriregemente (A1), Positionsartilleriet (A9), Kungl. Livregementet till häst (K1), Kungl. Livregementets dragoner (K2) och Flottans örlogsstation. Några gravar hade tagits i anspråk redan före invigningen. De flesta av de begravda, ca 45 unga soldater, begravdes år 1918, när spanska sjukan härjade i Stockholm. Totalt finns ca 146 gravstenar, av vilka ca 4 är stående. I "Dödsbok för Stockholms garnisonskyrkogård å Järvafältet", som finns i Sollentuna församlings arkiv, är soldater som jordats på denna kyrkogård upptagna. Enligt § 7 i köpekontrakt mellan Kungl. Fortifikationsförvaltningen, å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, och Sollentuna församling skall för varje grav på garnisonskyrkogården nyttjanderätten till gravplatsen anses gälla under femtio år, räknat fr.o.m. respektive gravsättningsdag enligt den för garnisonskyrkogården förda gravboken, som överlämnats till församlingen. Enligt § 7 i 1960 års köpekontrakt förbinder sig församlingen, att på egen bekostnad, svara för vården och underhållet av de ca 140 gravar, som för närvarande finns på den gamla kyrkogården. I kanten av kyrkogården ligger det gamla garnisonskapellet.

B. Stockholms nya garnisonskyrkogård i silverdal på Järvafältet är som ovan omnämnts bildad enligt § 7, 2 st i ovannämnda 1960 års köpekontrakt mellan Kungl. Fortifikationsförvaltningen, å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, samt Sollentuna församling: "Församlingen förbinder sig vidare att för all framtid inom den planerade nya kyrkogården reservera ett område om cirka 2000 kvadratmeter såsom begravningsplats för militära och civilmilitära personer, tillhörande Stockholms garnison, samt för värnpliktiga, som avlidit under tjänstgöring vid förband tillhörande Stockholms garnison. Begravningsplatsens slutliga läge skall i samband med planeringen av den nya kyrkogården närmare bestämmas i samråd med församlingen och militärbefälhavaren för IV militärområdet. Nämnda begravningsplats skall företrädesvis avses för urngravar. Nyttjanderätt till gravplats inom nämnda begravnings plats skall av församlingen upplåtas till vederbörande under samma tid och på samma villkor i övrigt, som gälla för inom församlingen boende personer. Dock åtager sig församlingen att på egen bekostnad svara för underhållet och vården av dessa gravar ävensom av begravningsplatsen i dess helhet."

A. och B. Stockholms gamla garnisonskyrkogård i silverdal jämte omgivande ca l0 hektar överläts genom försäljning till Sollentuna församling år 1960, i vilket sammanhang även den nya garnisonskyrkogården skulle bildas. De båda garnisonskyrkogårdarna förvaltas numera av Sollentuna församlings tekniska nämnd genom dess kyrkoförvaltning.

F d ordföranden i Silverdals kyrkogårdsförvaltning, löjtnanten Hugo Almquist tel. 35 08 93. Den nuvarande tekniska chefen i Sollentuna församling Ingvar Hedaeus tel. 6 23 62 00.

Upp

MINNESSTENAR

8. Minnessten över Wilhelm von Döbeln i Karlbergsparken

Minnesstenen är rest i Karlbergsparken i Solna kommun.

1. Själva slottet, Dianas tempel samt exteriörerna, av de stora östra och västra flyglarna, de östra och västra valvflyglarna, gamla orangeriet (kasern) och stallet, jämte parken inom det område, som begränsas av röd linje på karta i remissakten, har förklarats för byggnadsminnesmärke 95-01-25. Det aktuella området må ej utan Kungl. Maj:t bebyggas, ej heller må utan dylikt tillstånd inom detsamma vidtagas sådana förändringar med terrängen eller trädbeståndet, varigenom områdets karaktär förändras. 2. I slottsparken är rest en minnessten år 1815 av kronprins Oscar, senare Oscar I till minne av hans ordonansofficer E. G. Wilhelm von Döbeln, född 1789 i Vänersnäs. von Döbeln antogs till kadett vid Academien 1802 och utexaminerades 1805. Han utnämndes till major 1810 och var kavaljer (adjutant) hos kronprins Oscar (Oscar I). von Döbeln deltog i svenska armén vid fälttåget mot Napoleon och blev dödsskjuten 1813-l0-l9 vid stormningen av Leipzig. Kronprinsen lät 1815 resa minnesvården i Karlbergsparken. Vid förberedelserna för Essingeleden under 1960-talet flyttades minnesmärket från sin ursprungliga plats, ca 35 m norr Pompes grav, till sin nuvarande plats. Text på minnesstenens framsida:

"WILHELM von DÖBELN Cavalier hos ArfPrinsen Hert Af Söderm, Major vid Wästg. D. Reg. Ridd. af K.S.O. i spetsen af Svenska förtropparna då Leipzig stormades den 19 October 1813. Att hedra den unga Krigarens minne och den KrigsSkola der han danades restes vården av JOSEPH FRANS OSCAR."

Staten äger marken. Fortifikationsförvaltningen företräder. Krigsskolan Karlbergs fastighetsförvaltning sköter i egenskap av lokal förvaltningsmyndighet driften.

Avdelningsdirektören på Fortifikationsförvaltningens rättsavdelning, Göran Lindkvist tel 016/15 40 00 vx.

Upp

9. Flygarmonumentet på Karlaplan

Monumentet är rest på Karlaplan.

En lyftande bronsörn står på ett postament av granit som är försett med reliefplattor av marmor. Höjd 185 cm, bredd 750 cm och djup 185 cm. Minnesplatta:

"Flygarmonumentet rest 1931av Carl Milles 1875-1955. Gåva av Aeronautiska sällskapet."

Text på monumentets västra sida:

"Skaparekraft och dåd dig hjälpt att svinga högt över jorden".

Text på östra sidan:

"Nu efter döden ditt manliga mod eggar oss andra som ännu vandra på jorden".

Flygarmonumentet utgör ett minnesmärke från Flygvapnets första tid över flygpiloter, som omkommit under tjänsteutövning. Flygarmonumentet tillkom i samband med en av Kungliga Svenska Aeroklubben år 1931 anordnat internationell luftfartsutställning i Stockholm. Monumentet finansierades genom en av klubben anordnad insamling och det överlämnades officiellt till Stockholms stad av klubbens ordförande, Sveriges förste flygvapenchef, general K A B Amundson i maj 1931. Vid invigningen nedlades i monumentet jetonger till minne av S August Andrée, Nils Strindberg och Knut Fraenkel, vilka omkom under Nordpolsexpeditionen år 1898. Dessutom nedlades ett femtiotal jetonger till minne av andra omkomna svenska flygare. Initiativet till uppförandet av monumentet togs redan 1918 av flygpionjären Tord Ångström, sedermera luftfartsinspektör, vilken i sin tur kontaktade Carl Milles. (Uppgiftslämnare: Överstelöjtnanten vid Flygvapnet Rolf Westerberg).

Vid sina större jubileer har flygvapnet vid minnesmärket haft högtidsceremonier med kransnedläggning.

Stockholms stad. Stockholms stad har ett tillsyns- och vårdansvar för minnesstenen. stenen är upptagen i Stockholms stads förteckning över skulpturer med ägarebeteckningen "Kommunen, donation".

Stockholms Konstråd, Intendent Kaj Larsson, tel. 08 - 5083 1753 .

Upp

Minnesstenen är rest på en mindre kulle ca 50 meter från Berwaldhallen i den f d Törnerska villaparken, ett lövskogsområde på ca 15.000 kvm invid Sveriges Radios byggnader inom kvarteret Förrådsbacken 1 nere vid Strandvägen i Stockholm.

Minnesmärket utgörs av en grå granitsten , ca 3 meter hög, 1 m bred och med 38 cm sidodjup. Till och runt om den stora minnesstenen går plattstensbelagda gångar. Enligt gällande detaljplan får ingen ytterligare byggnation ske av det aktuella området. Minnesstenen restes 1940-03-31 av Kungl. Göta livgarde i närvaro av prins Eugen. Regementet indrogs första gången 1939. Kungl. Göta livgarde har därefter indragits igen en andra gång och finns således ej längre. Text på minnesstenens framsida:

"Kungl. Göta Livgarde tillhörde Stockholms garnison 1772-l803 1805-1939" "Regementet bar under dessa år de namn som återfinnas på stenens andra sida".

Text på baksidan bl a:

"1772-1793 III Bataljonen av Änkedrottningens livregemente, 1793-1796 Värvade bataljonen av livregementesbrigadens lätta infanteri, 1796-1803 Livregementes värvade infanteribataljon, 1803-1808 Konungens finska gardesregemente, 1808-1809 af Palénska regementet, 1809-1818 Andra gardesregementet, 1818-l894 Konungens andra livgarde, 1894-1939 Kungl. Göta Livgarde".

Stenläggningspartierna har under år 1990 framtagits av Sveriges Radio.

Staten äger marken och företrädes av Statens Fastighetsverk. Statens Fastighetsverk och Sveriges Radio AB har ingått ett arrendeavtal 1969-03-31/ 04-08 med tillägg 1979-09-13/10-29 och 1989-08-09/ 09-04 beträffande hela kvarteret Förrådsbacken 1 med undantag av den s k Thörnerska villan med tomt mot en årlig avgäld. Avtalet förväntas förlängas år 1992 som tomträttsavtal, att gälla från och med 1992-07-01 och kommer fortsättningsvis att omfatta hela Förrådsbacken 1. De ovannämnda avtalen omfattar även den aktuella marken runt minnesstenen. Enligt en särskild bestämmelse i det år 1992 ingångna tomträttsavtalet förbinder sig Sveriges Radio att även underhålla och vårda parkområdet i södra delen av Förrådsbacken 1 samt minnesstenen. Den praktiska förvaltningen av Sveriges Radio tillhörigt område skötes av Sveriges Radios fastighetsförvaltning.

Byrådirektör Svein Nyreröd på Statens Fastighetsverk, Karlavägen 100, tel. 7 83 15 73, 7 83 10 00. Fastighetschefen på Sveriges Radio Erik Davidson samt Lars Johansson (markvårdare).

Upp

Stenarna ligger i tre försvarsnästen i Arningelinjen mellan Viggbyholm-Gribbylund, Täby kommun (se skiss i remissakten).

Sju minnesstenar ligger i en kvarvarande del av den försvarslinje (Arningelinjen) med värn och skyttegravar som under åren 1904-1914 byggdes runt Stockholm =Stockholms fasta försvar).

Minnessten nr 11: En huggen minnessten med måtten 112x 83x 25-47 cm. Minnestenen är försedd med "lilla riksvapnet", som ingick bland Göta livgardes symbolemblem, flankerat av Göta livgardes nummer- beteckning 1 2 och sjunde kompaniets beteckning 7 k samt ristningsdatum 1914. Stenen måste vara huggen och ristad av någon fackman som ingått i en förlagd bevakningsstyrka i Arningelinjen vid 7 kompaniet vid Kungl. Göta livgarde. Stenen återfanns enligt uppgift år 1981 av hemvärnschefen i Täby hemvärnsområde Nils östlund.

Minnessten nr 12: En liggande minnessten med måtten 50x 70x 20 cm med texten " 9K I2 1914".

Minnessten nr 13: En minnessten med måtten 140x 90x 40 cm med lilla riksvapnet flankerat av "L" och "S" och därunder "4 K 6 B 1914".

Minnessten nr 14: En minnessten med måtten 79x 55x 18 cm med lilla riksvapnet flankerat av "Dp" och "Kpl" samt "I 2".Därunder "19-14" .

Minnessten nr 15: En minnessten med måtten 60x 96x 47 cm med kunglig krona flankerat med "I 2" och "9 K" och därunder "1914".

Minnessten nr 16: En minnessten med måtten 46x 90x 30 cm med kunglig krona och därunder "I 2", "6 K" och längre ner "1907".

Minnessten nr 17: En minnessten med måtten 42x 50x 32 med inskription inom ett sköldmärke "I 2",därunder "7 komp", och nedanför "1909".

Stenarna ligger i s k naturmark, som ägs av Täby kommun. Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för vården av området. Endast två av stenarna är f n kända av kommunen. Kommunen har planer på att avsätta den aktuella marken som park för att bevara området med minnesstenarna och den gamla försvarsanläggningen. Samtliga sju stenar bör snarast upptas i kommunens bevarandeplan.

Upp

Minnesstenen är rest vid grenadjärbryggan inom KA 1 kasernområde på Rindö i Vaxholm.

Minnesmärket består av en fyrkantig natursten i granit med grova ytor med måtten: höjd 240 cm, bredd 80 cm, djup ca 60 cm. På minnesmärket finns en bild med tre kronor inom en rund ring, som är krönt med en krona. Därunder följande text:

"Kungl. Göta Livgardes fästningsbataljon 1928-1939."

Minnesstenen är mycket fläckig. Inskriptionen är delvis oläslig. Minnesmärket behöver rengöras.

Staten äger marken. Fortifikationsförvaltningen förvaltar. Lokal förvaltningsmyndighet är Marinkommando Ost. Kungl. Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) är stationerad på området. Ansvaret för kulturhistoriska minnesmärken m.m. är delegerat till Vaxholms fästningsmuseum.

Museichefen vid Vaxholms fästningsmuseum Eric Himmelstrand, tel. 541 301 00.

Upp

På SÖ delen av Galärvarvskyrkogården i Stockholm.

Monumentalkorset på Hårsfjärdsgraven invigdes av ärkebiskop Erling Eidem vid den stora minneshögtiden på kyrkogården 1942-09-06. Monumentalkorset är rest över en gemensamhetsgrav, som rymmer flertalet av de vid Hårsfjärdskatastrofen 1941-09-17 omkomna. (Namnen på alla omkomna finns upptagna på en minnesp1atta i Skeppsholmskyrkans vapenhus). Text på stenen: "IHS" och "Hårsfjärden 17 september 1941" med en relief av förskeppen på tre jagare. Monumentalkorset har utförts av skulptören Anders Jönsson i samråd med arkitekten på Kungl. Byggnadsstyrelsen, K Martin Westerberg. (Litteratur Galärvarvets kyrkogård i Stockholm, 2 ed 9g, av Gustaf Brandt). Monumentet är renoverat år 1991.

Staten äger marken. Kungen disponerar åter marken fr.o.m. 1970-01-01 sedan Flottan lämnat örlogsvarvet. Vid årsskiftet 1970-01-01 överfördes förvaltaransvaret för Flottans och Skeppsholms församlings kyrkogård till Kungliga Djurgårdens förvaltning. Någon kyrkogårdsnämnd (motsvarande) finns ej, utan Kungliga Djurgårdens förvaltning sköter förvaltningen av kyrkogården direkt. Kyrkogården kallas idag Galärvarvskyrkogården. I Regeringens (Utbildningsdepartementets) beslut 1969-05-29 anges särskilt (sid 4) att minnesstenen över offren från Hårsfjärdsolyckan skall förvaltas av Kungliga Djurgårdens förvaltning.

Upp

Minnesstenen är rest vid byggnadsminnesmärket Akalla gård på Järvafältet i Stockholms stad.

Minnesmärket utgörs av en större minnessten som avtäcktes 1970-04-18 i närvaro av försvarsministern, sekundchefen I 1 översten Sten Ljungqvist, trupp- och kamratföreningar från regementena i Stockholmstrakten med anledning av att Järvafältet officiellt övergick för civilt nyttjande, efter att alltsedan år 1905 under 65 år ha tjänat som övningsfält för Stockholms garnison. Text på minnesstenens ena sida (under en karta upptagande gårdar och förband).

"Krigsmakten i Stockholmsområdet garnisonerade förband vapenövades här 1905-1970".

Stockholms stad äger marken. Minnesstenen finns dock ej upptagen i Stockholms stads förteckning över skulpturer, sannolikt på grund av att Stockholms stad aldrig blev kontaktad i samband med resningen av minnesstenen. Ingen myndighet (motsv) torde för närvarande ha tillsyns- eller vårdansvar över detta minnesmärke.

Stockholms Konstråd, Intendent Kaj Larsson, tel. 08 - 5083 1753 .

Upp

De båda minnesstenarna är resta på fastigheten Kavalleristen nr 2 framför K 1 kasern, Lidingövägen 26.

De två minnesstenarna är av granit, 1.75 m höga, och står på ömse sidor om infartsvägen till "stora valvet", K 1 kasern. Stenarna står symetriskt i förhållande till varandra och är av likartat utförande. På minnesstenarna finns följande texter i relief. Kungl. Livgardets till häst minnessten (nr 21; östra stenen): "Kungl. Livgardet till häst var här förlagt åren 1897-1927." Denna minnessten restes år 1927, i samband med regementets upphörande, i trädgruppen framför 4. skv stall på kaserngårdens sydvästra del och flyttades till nuvarande plats öster om kasernens huvudentré mot "stora valvet" år 1955 i samband med att den västra stenen avtäcktes. Kungl. Livregementets till hästs minnessten (nr 22; västra stenen): "Kungl. Livregementet till häst 1928-1949." Denna minnessten restes år 1955 på nuvarande plats väster om huvudentrén mot "stora valvet" som pendang till minnessten nr 21. Medel erhölls dels genom insamling (ca 700 kronor), dels från Livregementets till häst kamratförening (ca 400 kronor) . Litteratur: Livregementets till häst kamratförening 1935-1985 (tunn 50-årsskrift) och Livregementets historia, Kumla 97.

Avtäckningen av de båda minnesstenarna med nuvarande placering förrättades av generalmajoren Henry Peyron i samband med Livregementets till hästs kamratförening årsmöte 1955-09-18. Staten äger marken. Fortifikationsförvaltningen förvaltar. Lokal förvaltningsmyndighet är I 1, som sköter K 1 byggnader och mark genom sin fastighetsenhet. Någon registrerad tillsyn eller vård äger ej rum. I samband med skötseln av parken förkommer det att stenarna rengörs från mossa e dyl. Chefen K 1 (batch) har möjligheter att föreslå ev behövliga reparationsåtgärder från enhetens sida.

Upp

Karlbergsparken, Solna kommun

1. Själva slottet, Dianas tempel samt exteriörerna av de stora östra och västra flyglarna, av de östra och västra valvflyglarna, av gamla orangeriet (kasernen) och av stallet, även parken jämte det område som på planen begränsas av röd linje har förklarats för byggnadsminnesmärke 1935-01-25. Detta område må ej utan Kungl. Maj:t bebyggas, ej heller må utan dylikt tillstånd inom detsamma vidtagas sådana förändringar med terrängen eller trädbeståndet, varigenom områdets karaktär förändras.

2. 1892-09-17 firades hundraårsminnet av Krigsakademiens inrättande, varvid en minnessten, rest på en jordkulle på Sockerståndsplan, avtäcktes. Närvarande vid jubiléet var Oscar II, den manliga delen av kungafamiljen med uppvaktningar, Sveriges statsminister, svenska och norska statsråd, Sveriges militära toppskikt, utländska militärattachéer, samt före detta kadetter av alla åldrar och grader. Minnesstenen är rest år 1892 inom det under p 1 ovan nämnda område som förklarats för byggnadsminnesmärke. Va 4 m hög, 75 cm bred och 45 cm djup. Text :

"Till MINNE AF K. KRIGSAKADEMIENS OCH K. KRIGSSKOLANS ETTHUNDRAÅRIGA TILLVARO på CARLBERG AFTÄCKTES DENNA STEN AF H. M. KONUNG OSCAR II DEN 17 SEPTEMBER 1892."

Staten äger marken. Fortifikationsförvaltningen företräder. Krigsskolan Karlbergs fastighetsförvaltning sköter i egenskap av lokal förvaltningsmyndighet driften.

Upp

Efter avtäckningen har minnesstenen placerats i Karlbergsparkens nordöstra del, som en pendang till minnesstenen från 1892.

1. Själva slottet, Dianas tempel samt exteriörerna, av de stora östra och västra flyglarna, de östra och västra valvflyglarna, gamla orangeriet (kasern) och stallet, jämte parken inom det område, som begränsas av röd linje på karta i remissakten, har förklarats för byggnadsminnesmärke 1935-01-25. Det aktuella området må ej utan Kungl. Maj:ts tillstånd bebyggas, ej heller må utan dylikt tillstånd inom detsamma vidtagas sådana förändringar med terrängen eller trädbeståndet varigenom områdets karaktär förändras.

2. Minnesstenen avtäcktes 1992-05-23 i närvaro av H.M.Konung Carl XVI Gustaf i samband med att 200-årsminnet av krigsakademiens inrättande firades.

Text på minnesstenens framsida :

"Till minne av KRIGSSKOLANS tvåhundraåriga tillvaro på KARLBERG avtäckte Konung Carl XVI Gustaf stenen den 23 maj 1992".

Text på minnesstenens baksida:

"Stenen är skänkt av Artilleriskjutskolan i Älvdalen".

Staten äger marken. Fortifikationsförvaltningen företräder. Krigsskolan Karlbergs fastighetsförvaltning sköter i egenskap av lokal förvaltningsmyndighet driften.

Upp

Minnesstenen är rest i Karlbergsparkens NV del på "Pampas".

1. Själva slottet, Dianas tempel samt exteriörerna, av de stora östra och västra flyglarna, de östra och västra valvflyglarna, gamla orangeriet (kasern) och stallet, jämte parken inom det område, som begränsas av röd linje på karta i remissakten, har förklarats för byggnadsminnesmärke 1935-01-25. Det aktuella området må ej utan Kungl. Maj : t bebyggas, ej heller må utan dylikt tillstånd inom detsamma vidtagas sådana förändringar med terrängen eller trädbeståndet, varigenom områdets karaktär förändras.

2. 1942-07-29 övade dåvarande reservofficerskursen minutläggning och minröjning med skarpt minmaterial på Pampas i Karlbergsparken. I samband med minröjningen utlöstes en mina, sannolikt genom en tappad hjälm, varvid ytterligare två minor utlöstes av tryckvågen. Sex kadetter från Bohusläns regemente omkom. Några dagar därefter jordfästes samtliga sex olycksoffren vid en ceremoni på Kyrkplan med Hans Åkerhielm som officiant. Kistorna transporterades därefter till respektive hemort. Minnesstenen restes samma år och nuvarande inhägnad tillkom i början av 1980-talet.

Staten äger marken. Fortifikationsförvaltningen företräder. Krigsskolan Karlbergs fastighetsförvaltning sköter i egenskap av lokal förvaltningsmyndighet driften.

Upp

Minnesstenen finns inom Vaxholms fästning på Rindö i Vaxholm.

Minnesstenen ligger fastmurad på berget inom 12:e batteriet Rindös västra udde. På denna plats stod Kung Gustaf III år 1788 och inspekterade flottan, som paraderade på Norra Vaxholmsfjärden. Text på stenen: " G III 1788" (därunder oläslig rad)

Staten äger marken. Fortifikationsförvaltningen förvaltar. Lokal förvaltningsmyndighet är Marinkommando Ost. Ansvaret för kulturhistoriska minnesmärken m.m. är delegerat till Vaxholms fästningsmuseum.

Museichefen vid Vaxholms fästningsmuseum Eric Himmelstrand, tel. 541 301 00.

Upp

Korset är rest strax norr om det gamla kanslihuset på Skeppsholmen.

Ett grått träkors med metallplatta som har följande inskription:

"Till erinran om här invid belägen bortglömd och nedlagd KYRKOGÅRD från början av 1700-talet. Frid över de döda !".

I Nils G. Wollins verk om Skeppsholmen (ca 500 sidor) återfinnes följande information om kyrkogårdskorset på sid. 409:

Korset torde enligt osäker uppgift ha tillkommit på initiativ av den siste amiralitetspastorn i Skeppsholms församling Gustaf Brandt.

Staten är ägare till hela Skeppsholmen. Statens Fastighetsverk förvaltar efter det att Flottan lämnat Skeppsholmen. Det är således Statens Fastighetsverk och ej Stockholms stad som f n svarar för bl.a vården av gräsmattorna på Skeppsholmen och även ansvaret för tillsynen och vården av detta kyrkogårdskors. I Stockholms stads förteckning över skulpturer finns träkorset inte upptaget. Stockholms stad har alltså för ansvar detta minnesmärke. Byggnadsstyrelsens ansvar för Skeppsholmen torde komma att upphöra fr.o.m. 1993-01-01 i och med att Byggnadsstyrelsens verksamhet kommer att bolagiseras. Eftersom hela Skeppsholmen med sina museer m.m. idag omfattar en viktig statlig kulturell verksamhet, kommer Skeppsholmen enligt fastighetsdirektören på Byggnadsstyrelsen Bo Norrlén sannolikt även i framtiden att ägas av staten och i fortsättningen efter 1993-01-01 förvaltas av en nybildad myndighet, vars huvuduppgift blir att förvalta kulturhistoriska miljöer tillhöriga staten.

Upp

Minnesstenen står ca 50 meter från Tekniska muséet på Museivägen ner mot Djurgårdsbrunnskanalen.

Upplandsdelen av Livregementet - kyrrasiärkåren och därefter, från 1815 dragonkåren - avhöll från 1791 sina regementsmöten omväxlande på Gärdet och Polacksbacken. Från 1828 var Gärdet ständig mötesplats. Exercisskvadronen förlades till Drottningholm 1822-1881. År 1881 togs "Kavallerietablissementet på Ladugårdsgärdet", motsvarande den äldre delen av dragonkasernen, i bruk för det indelta kavalleriets befälsskolor samt för exercisskvadronen m m. Etablissementet underställdes sekundchefen för K 2. I samband med 1901 års härordnings genomförande med uteslutande garnisonerade förband byggdes kasernen ut och mottog 1904 i sitt nya skick dragonernas fem skvadroner. Här hade Livregementets dragoner sitt hem till 97-12-31. (Litteratur: Livregementets till häst kamratförening 1935-1985).

Minnesstenen är 4 m hög, 1 m bred och 0.7 m i sida. Stenen står på ett 3 dm högt stenfundament. Minnesstenen är av granit, som hämtats från Bohus-Malmön. Minnesmärket är huggen av AB Albert Flinck efter ritningar av byggnadsrådet Ragnar Hjort. Text på norra framsidan:

"Kungl. Livregementets Dragoner vapenövades på Ladugårdsgärdet 1827-1927 samt voro här förlagda 1891-1927. Livdragoner reste stenen 1962".

Text på stenens södra baksida:

"Regementets föregångare voro Upplandsfanan 1561-1620, Upplands ryttare 1621-1666, Konungens Lifregemente till häst 1667-1791, Lifregementsbrigaden kyrassierkår 19-1815, Lifregementets dragonkår 1815-1891. Segernamnen tälja att de väl tjänat Konung och Fädernesland"

Text på stenens östra kantsida:

"Lützen 1632, Oldendorf 1633, Wittstock 1636, Leipzig 1642, Warszawa 1656, Frederiksodde 1657, Tåget över Bält 1658, Halmstad 1676".

Text på stenens västra kortsida under en kunglig krona:

"Lund 1676, Landskrona 1677, Düna 1701, Kliszow 1702, Pultusk 1703, Holovczyn 1708, Hälsingborg 1710".

De första initiativet till resandet av en minnessten över Livregementets dragoner inom kasernområdet togs inom dragonernas officersförening 1961-06-09 av ryttmästaren Åke Wickman. Ett upprop om bidrag härtill, undertecknat av föreningens ordförande, ryttmästaren greve Carl Bernadotte af Wisborg, samt hovstallmästaren, friherre Carl E von Platen, ryttmästaren friherre Curt af Ugglas (föreningens sekreterare)och ryttmästaren Åke Wickman, utsändes till dem som tjänstgjort som befäl, meniga och värnpliktiga vid regementet m.fl. i september samma år. Uppropet vann stor anslutning från skilda håll och omkring ett år senare stod minnesstenen på sin plats i förlängningen av den allé, som går mellan de kasernbyggnader, som låg på Etnografiska museets område, och det efter indragningen uppförda Tekniska museet. Den högtidliga avtäckningen ägde rum 1962-10-12 och utfördes av översten greve Carl Björnstierna, som ersatte den vid en jaktolycka skadade ordföranden. Generalmajor Henry Peyron höll ett minnestal över regementet och K 1 musikkår medverkade. Bland de närvarande märktes chefen för armén, generallöjtnanten greve T Bonde, militärbefälhavaren, generalmajor G Åkerman, inspektören för infanteriet och kavalleriet, överste P Lindencrona samt ett mycket stort antal f d regementskamrater och andra intresserade. En standarvakt ur Livgardesskvadronen samt Livregementets till häst kamratförening paraderade under ceremonien. I samband med avtäckningen överlämnades minnesstenen till Kungl. Kungliga Djurgårdens förvaltning, som i framtiden således är ansvarig för dess underhåll och vård. (Litteratur: Livregementets till häst kamratförening 1935-1985. Tunn minnesskrift; Livregementets historia. Kumla 1967.)

Kungliga Djurgårdens förvaltning har enligt ovannämnda donation tillsyns- och vårdansvaret beträffande detta minnesmärke. (Stenen är upptagen i Stockholms stads förteckning över skulpturer med ägarbeteckningen "Kommunen, donation", vilken anteckning således är felaktig). Staten är markägare. Enligt verkställd kontroll ingår marken ej i det s k Bromma-Gärdes avtalet 1946. Kungen disponerar därför marken på denna del av Djurgården, vilket också framgår av en karta hos Kungliga Djurgårdens förvaltning.

Upp

29. Mariebergsstenen i Mariebergsparken på Kungsholmen

Minnesmärket är rest i Mariebergsparken på Kungsholmen. Vid byggandet av den sovjetiska ambassaden flyttades minnesstenen av Stockholms stad till den nuvarande platsen strax öster om ambassadområdet.

Vid byggandet av den sovjetiska ambassaden flyttades minnestenen år 1967 av Stockholms stad till den nuvarande platsen strax öster om ambassadområdet. Stenen är av grå granit. Ovan bär stenen en symbol för Elden, en ässja i järnsmide. Höjd 350 cm, bredd 120 cm och djup 240 cm.

I stenen är nedanstående text inhuggen på västra sidan:

1758-1788 MARIEBERGS PORCELLAINEFABRIQUE
1799-1820 STYCKGJUTERIET
1833-1845 KONGL RAKETCORPSEN
1876-1950 AMMUNITIONSFABRIKEN
1818-1869 KONGL HÖGRE ARTILLERILÄROVERKET
1846-1869 OFFICERSSKOLA FÖR KONGL VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKÅREN
1866-1878 KONGL KRIGSHÖGSSKOLAN
1878-1884 KONGL ARTILLERI- OCH INGENJÖRHÖGSKOLAN
1885-1891 KONGL TRÄNGBATALJONEN
1891-1901 KONGL SVEA TRÄNGBATALJON
1901-1904 KONGL FÖRSTA SVEA TRÄNGKÅR, KUNGL SVEA TRÄNGKÅR
1908-1937 KUNGL FÄLTTELEGRAFKÅREN
1937-1940 KUNGL SIGNALREGEMENTET
1945-1958 ARMÉNS SIGNALSKOLA

På stenens södra sida: Symboler för verksamheter enligt västra sidan. På stenens östra sida: Rest är 1953 åt minnet av gångna seklers verksamhet på Marieberg. Garnisonsminnets historik/bakgrund: Mariebergsstenen är rest 1953 till minne av bl.a. alla de olika militära skolor och förband som varit förlagda till Mariebergsområdet. Mariebergsstenen är gjord av arkitekt Ragnar Hjort (1881-1971).

Enligt uppgift är stenen ursprungligen bekostad av Fortifikationsförvaltningen. Därefter är minnesmärket sannolikt skänkt till Stockholms stad. Minnestenen är flyttad år 1967. Den står nu på Stockholms stads mark. Stockholms stad har ett tillsyns- och vårdansvar för minnesstenen. Stenen är upptagen i Stockholms stads förteckning över skulpturer med ägandebeteckningen "(Staten) kommunen".

Stockholms Konstråd, Intendent Kaj Larsson, tel. 08 - 5083 1753 .

Upp

Minnesmärket utgörs av ett liggande stenblock några meter öster om Mariebergsklockan på Militärhögskolan med adress Valhallavägen 115.

1. Militärhögskolan är enligt uppgift ej byggnadsminnesmärke. 2. Minnesstenen är ett stenblock, 1.5 m bred och 1.12 m hög, med en inhuggen formel:

"B2 - 4 AC > = < O "

Enligt inhämtad muntlig uppgift utgör formeln på stenen ett led för att lösa en andragradsekvation. Denna andragradsekvation utgör i sin tur en matematisk formel för en kastparabel(för utskjutande av en projektil t ex från en kanon). På minnesstenen finns en textplatta på vilken står:

"Denna inskription från Högre Artilleriläroverket på Marieberg tillkom genom initiativ av officeren, sedermera löjtnant och kapten, vid A 2 Detlof Odelstierna år 1847. Stenen flyttades till MHS i december 1965."

Detlof Odelstierna f 1817 d 19 blev bl a major i armén 1870 och ledamot av Kungl. Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien. Genom minnesstenen går en spricka som lagats.

Stenen är rest på statlig mark. Fortifikationsförvaltningen förvaltar området. Den lokala förvaltningsmyndigheten är Överbefälhavarens militära servicekontor (ÖB/MSK), fastighetsförvaltningen. (Förvaltningen har inga egna anställda utan upphandlar årligen bygg- och markservice etc. Därför finns ingen direkt avdelad resurs för vård av minnesmärket). I Stockholms stads förteckning över skulpturer är anmärkt ägarebeteckningen "Staten". Stockholms stad har alltså inget ansvar för detta minnesmärke.

Avdelningsdirektör Evert Berg och 1:e byråingenjören Lars Nilsson vid ÖB/MSK, tel. 08/ 788 75 00.<0 " Enligt inhämtad muntlig uppgift utgör formeln på stenen ett led för att lösa en andragradsekvation. Denna andragradsekvation utgör i sin tur en matematisk formel för en kastparabel(för utskjutande av en projektil t ex från en kanon). På minnesstenen finns en textplatta på vilken står: "Denna inskription från Högre Artilleriläroverket på Marieberg tillkom genom initiativ av officeren, sedermera löjtnant och kapten, vid A 2 Detlof Odelstierna år 1847. Stenen flyttades till MHS i december 1965." Detlof Odelstierna f 1817 d 19 blev bl a major i armén 1870 och ledamot av Kungl. Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien. Genom minnesstenen går en spricka som lagats. Nuvarande ägare: Stenen är rest på statlig mark. Fortifikationsförvaltningen förvaltar området. Den lokala förvaltningsmyndigheten är Överbefälhavarens militära servicekontor (ÖB/MSK), fastighetsförvaltningen. (Förvaltningen har inga egna anställda utan upphandlar årligen bygg- och markservice etc. Därför finns ingen direkt avdelad resurs för vård av minnesmärket). I Stockholms stads förteckning över skulpturer är anmärkt ägarebeteckningen "Staten". Stockholms stad har alltså inget ansvar för detta minnesmärke. Kontaktpersoner: Avdelningsdirektör Evert Berg och 1:e byråingenjören Lars Nilsson vid ÖB/MSK, tel 08/ 788 75 00.

Upp

31. Poltavamonumentet på Artillerigården

Poltavamonumentet står på Artillerigården, Riddargatan 13, Stockholm.

Skulpturgruppen föreställer Moder Svea sörjande en stupad karolin. På en minnesplatta vid fundamentet på monumentets fram sida står:

"Till fosterlandets fallna söner. Theodor Lundberg. 1904 ".

Signatur på ena sidan: "19 TL 02". På monumentets framsida vid den fallna karolinen står.

"FILIIS PRO PATRIA OCCISIS".

Minnesmärket är utfört av professorn vid Konsthögskolan Teodor Lundberg (1852-1926). Vid invigningen 1904-11-06 stod Poltavamonumentet mitt på Artillerigården. Tillstånd att resa monumentet på "Tyggården" erhölls av Kungl. Maj:t 1904-08-04. Efter omfattande skriftväxling har sedermera monumentet flyttats till en dold plats under ett kastanjeträd längst ut till väster bland kanonerna på Artillerigården. För en tillfällig besökare är det idag nästan omöjligt att upptäcka monumentet. Den nya platsen för minnesmärket på Artillerigården har kritiserats mycket och i Fortifikationsförvaltningens vårdplan 1991-05-30 för Artillerigården i Stockholm föreslås att minnesmärket i första hand placeras på ursprunglig plats.

Skulpturen är skänkt till Artillerimuseum av majoren vid Fortifikationen Claes Grill, enligt gåvobrev 1904-02-14. Monumentet är infört i museets inventarium med nr 6912. Staten äger på grund av donationen Poltavamonumentet. Den lokala förvaltningsmyndigheten är Artillerimuseum, Statens försvarshistoriska museer. (Armémuseum är nämligen ingen egen myndighet utan endast en del av myndigheten Statens försvarshistoriska museer). Det är alltså Statens försvarshistoriska museer som idag är ansvarig för tillsyn och vård av Poltavamonumentet. Minnesmärket är rest på statlig mark. Fortifikationsförvaltningen har tidigare förvaltat området. Fortifikationsförvaltningen har 1991-05-30 fastställt en vårdplan för det statliga byggnadsminnet Artillerigården i Stockholm, vilket omfattar en plan på hur byggnaderna och området skall utformas på sikt. I vårdplanen finns synpunkter på Poltavamonumentets framtida placering (se ovan), men vårdplanen omfattar ingen tillsyns- och vårdplan för själva monumentet. Fr.o.m. 1992-07-01/1993-07-01 har Byggnadsstyrelsen tagit över förvaltningen av Artillerigården. Byggnadsstyrelsen i sin tur håller på att omorganiseras, vilket innebär att det slutliga förvaltningsansvaret för Artillerigården f n ej kan bestämmas. Byggnadsstyrelsen kommer sannolikt att uppdra åt Fortifikationsförvaltningen att fortsätta det påbörjade översynsarbetet av Artillerigården med tillhörande byggnader. Den lokala förvaltningsmyndigheten beträffande bl.a. västra flygeln är f n Överbefälhavarens militära servicekontor (ÖB/MSK), fastighetsförvaltningen. (Förvaltningen har inga egna anställda utan upphandlar årligen reparationsservice etc.) Varken Byggnadsstyrelsen eller ÖB/MSK synes emellertid, med hänsyn till de nyfunna donationsbestämmelserna, ha något direkt ansvar för Poltavamonumentet, trots motsatta uppgifter härom. I Stockholms stads förteckning över skulpturer är an märkt ägarebeteckningen "Staten, Armémuseet". Denna anteckning bekräftar den ovannämnda uppgiften rörande ägaransvaret för Poltavamonumentet. Stockholms stad känner på grund av anteckningen i förteckningen över skulpturer inget ansvar för detta minnesmärke.

Överintendenten vid statens försvarshistoriska museer Bengt Holmkvist tel. 661 60 30.

Upp

32. Stäketmonumentet

Stäketmonumentet är rest på fastigheten Skogsö 2:4 (som omfattar blott 532 kvm) på Skogsö vid Baggensstäket, norr Saltsjöbaden i Nacka kommun. H 386cm, B 109 cm, D 45 cm.

250 cm högt rödaktigt sten monument flankerat av två svartmålade kanoner m/1863 i lavettage på 75cm höga och 58 cm breda stensocklar. Monumentet är rest till minne av att det var på denna plats som Södermanlands regemente, under Överste Rutger Fuchs befäl och med understöd av Östgöta tremänningsregemente, framgångsrikt i ett blodigt slag, besegrade Generalamiral Fjodor Apraxins invasionsstyrka vilken försökte tränga sig igenom det trånga Baggensstäket för att nå Stockholm. Monumentet restes och invigdes 1905-07-16 på initiativ av Föreningen för Stockholms stads fasta försvar, på av Jernvägsaktiebolaget Stockholm-Saltsjön ägd mark, och bekostades av grosshandlaren R Francke. Text på framsidan:

"Med Gud till seger".

Text på baksidan:

"Till minne af Stockholms stads tappre räddare den 13. aug 1719 Rutger Fuchs och Johan Henrik v Essen samt Baltzar Dahlheim med östgöta tremänningar aftäcktes denna sten af H M KONUNGEN OSCAR II den 16 juli 1905"

En släthuggen yta bär texten:

"Föreningen för STOCKHOLMS FASTA FÖRSVAR reste stenen"

Monumentet är f n i gott skick. På fastigheten Skogsö 2:5 på Skogsöns norra spets - Kyrkogårdsudden - ligger den gamla begravningsplatsen för Boo och Neglinge. Denna kyrkogård, som ägs av Boo församling, är inte ett garnisonsminnesmärke.

Ägarutredning: Först under november 1992 har ägandeförhållandena kunnat klarläggas på grund av att originalhandlingar rörande överlåtelsen av monumentet då återfunnits: Föreningen för Stockholms fasta försvar har 1911-12-01 hemställt, att Stadsfullmäktige i Stockholm skall såsom gåva från föreningen mottaga det av föreningen vid Skogsö i Stockholms skärgård på en av Jernvägsaktiebolaget Stockholm-Saltsjön upplåten plats uppförda monument till minne av Stockholms stads räddning år 1719, med förbindelse att för framtiden vårda och underhålla monumentet. Stadsfullmäktige beslutade 92-04-29 att mottaga gåvan på angivna villkor. Jernvägaktiebolaget överlät vid detta tillfälle även den för monumetet upplåtna marken till Stockholms stad. I en skrivelse 94-07-03 till Skönhetsrådet meddelar Stockholms gatukontor att vården och underhållet av monumentet kommer att ombesörjas av Gatukontoret, och tillägger. " Det nu aktuella arbetet har rekvirerats hos fastighetskontorets underhållsbyrå, som anlitas för arbeten av detta slag och som även tidigare utfört underhållsarbeten vid monumentet".

Tillsyns- och vårdansvar idag: Stockholms stad äger Skogsö 2:4 (trots att själva området ligger i Nacka kommun) . Stockholms stads fastighetskontor svarar för förvaltningen. Marken ligger ej på allmän mark (park- eller gatumark) inom Stockholms stad, varför Stockholms Konstråd, Stockholms kommun (som ej känner till ovanstående överlåtelse)ännu ej upptagit monumentet i sin tillsyns- och vårdplans- förteckning. Monumentet är ej heller registrerat i Nacka kommuns skulpturförteckning. Initiativtagaren till resandet av monumentet, Föreningen för Stockholms fasta försvar har upplösts. I dess ställe har en stiftelse bildats. stiftelsen har enligt stadgarna övertagit föreningens tillgångar. Enligt inhämtad uppgift finns naturligt nog Stäketmonumentet ej längre registrerad som tillgång i stiftelsens handlingar.

Södermanlands regemente P 10/Fo 43 firar slaget vid Baggensstäket varje år den 13 augusti. Denna dag svarar regementet bl.a. för högvakt i Stockholm. vissa år har regementet högtidsceremoni ute vid monumentet. Södermanlands regemente (som ej heller känt till ovannämnda upplåtelse) har, enligt uppgift från traditionsbevarande officeren vid regementet, sedan lång tid tillbaka påtagit sig ett vårdansvar för minnesmärket. Åtminstone inför varje jublileum putsas monumentet av regementets hantverkare. Regementet har en minnesskrift på ryska språket över slaget vid Baggensstäket, som nyligen utdelats till ryska soldater, som besökt regementet. Södermanlands regemente avser inom kort att dokumentera sitt ansvar och intresse för detta garnisonsminnesmärke, som regementet betraktar som sitt främsta minnesmärke.

Stockholms stad/Stockholms Konstråd Intendent Kaj Larsson, tel. 08 - 5083 1753 .

Upp

Ca 800 meter NO Stenslättens brygga på Värmdö.

Under tiden 1897-1903 byggdes en försvarslinje på Norra Värmdö. Därvid byggde ingenjörsförbanden vägar mellan de olika försvarsanläggningarna. Minnesstenarna erinrar om dessa arbeten. ..."Går man vägen som bär rakt upp över höjdpartiet mellan Stenslätten och vägen till Vreta, Väster- och Österskägga och vidare, fastnar blicken på ett par minnesstenar där denna höjd är som högst. Den ena, mindre stenen ( nr 33) har inskriften "SIB 19" och den största ( nr 34 ) "Ing 1 1902" med siffrorna 5 ovanför. De befästningar, vandraren ser, utfördes under de år som är angivna på dessa stenar. Förklaringen till stenarnas text är att Svea ingenjörbataljon (SIB), vars personal arbetade med att bygga dessa befästningar och vägar, genom 1901 års härordning, växte till Svea ing. kår (Ing 1). Kårens 5 kompani (siffran ovanför Ing 1) blev förlagt till Vaxholm och kallades fästningskompaniet." (Ur artikel "Minnesstenarna på Värmdö" i Tidskrift i Fortifikation av Mauritz Ljungberg)

Staten äger marken. Fortifikationsförvaltningen förvaltar. Lokal förvaltningsmyndighet är Marinkommando Ost. Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) är stationerat på området. Ansvarig för kulturhistoriska minnesmärken m.m. är Vaxholms fästningsmuseum.

Museichefen vid Vaxholms fästningsmuseum Eric Himmelstrand, tel. 541 301 00.

Upp

Minnesstenen är rest i Pontoniärparken på Kungsholmen.

Sten med Svea ingenjörkårs vapensköld. Höjd 211 cm, bredd 95 cm och djup 45 cm. Text på framsidan :

"Sappörer och pontoniärer, ingeniör- och telegraftrupper voro här förlagda 1856-1922".

Numera oläslig text på frånsidan:

"Sappörkompaniet 1856. Sappörkåren 1867. Pontonjärbataljonen 1867. Fältsignalkompaniet 1871. Svea ingenjörbataljon 1892. Svea ingenjörkår, Fälttelegrafkåren 1902".

Därunder följande text:

"Svea ingeniörkårs kamratförening reste stenen 1935".

Garnisonsminnets historik/bakgrund: Minnesmärket är rest 26/9 1935 av Kungl. Svea ingenjörkårs kamratförening. Stenen är huggen av Per A Palm (värnpliktig vid kåren 1910)

Stockholms stad. Stockholms stad har ett tillsyns- och vårdansvar för minnesstenen. stenen är upptagen i Stockholms stads förteckning över skulpturer med ägarebeteckningen "Kommunen".

Stockholms Konstråd, intendent Kaj Larsson, tel 508 317 53 .

Upp

Minnesstenen är placerad vid Gamla stabshuset för Stockholms Kustartilleriförsvar, 50 meter norr om staben i en tallbacke på Vaxön inom Vaxholm.

Minnesstenen påminner om stabsbyggnadens användning som kasern för Svea ingenjörskårs fästningsingenjörskompani, sedan år 1928 kustingenjörskompani. Minnesstenen, som är en natursten, vilar på två lika stora stenar. Själva minnesstenen har måtten: Höjd 90 cm, bredd l00-120 cm och djup 55 cm.

Staten äger marken. Fortifikationsförvaltningen förvaltar. Lokal förvaltningsmyndighet är Marinkommando Ost. Ansvarig för kulturhistoriska minnesmärken m.m. är Vaxholms fästningsmuseum.

Museichefen vid Vaxholms fästningsmuseum Eric Himmelstrand, tel. 541 301 00.

Upp

Stenen är rest 20 m V väg på fastigheten Haga 2:8 i N sluttande moränbacke i hagmark nära Frösundaviks herrgård i Solna.

Minnesmärket är rest av Kungl. Svea ingenjörregemente. Militära myndigheter har därefter övervägt att flytta stenen, och därvid gjort omfattande rekognosceringar för att hitta en bättre plats, men man har funnit att den nuvarande platsen är den bästa. Minnesstenen är av granit, 2 m hög, 1.5 m bred. Text på minnesstenens norra sida:

"Kungl. Svea ingenjörregemente var förlagt till Frösundavik åren 1292-1970."

Text på minnesstenens södra sidan:

"Denna sten är funnen och hämtad från nya förläggningsområdet Almnäs" .

Staten har sålt fastigheten Haga 2:8, på vilken minnesstenen är rest, till Solna kommun år 1994. I köpehandlingarna mellan staten och Solna kommun 94-11-06 finns bl.a. föreskrivet, att kommunen skall överta ansvaret för befintliga fornminnen. Solna kommun har därefter år 1995 sålt Haga 2:8 vidare till SAS. 1995 års köpehandlingar finns däremot inget föreskrivet om att tillsyn och vård över befintliga fornminnen (motsvarande) skall övertagas av SAS.

Upp

Minnesstenblocket ligger nere på en udde i Brunnsviken på fastigheten Haga 2:8 i Solna i närheten av Frösundaviks herrgård och Ing l:s f d kasern.

Kung Gustaf V ristade vid ett besök på Ing 1 1923-10-26 sin namnteckning på denna minnessten, som utgörs av ett oregelbundet fast större stenblock. Text på minnesstenblocket: "Gustaf 19 26/10 23".

Staten har sålt fastigheten Haga 2:8, på vilken minnesstenblocket finns, till Solna kommun år 1984. Minnesstenblocket finns ej särskilt angivet i 1984 års köpehandlingar. Solna kommun har därefter år 1985 sålt Haga 2:8 vidare till SAS. I 1985 års köpehandlingar finns heller inte föreskrivet att tillsyn och vård av minnesstenblocket skall övertagas av köparen. SAS, fastighetsavdelningen i Sverige har känt ett ansvar för ifrågavarande minnesmärke. SAS har i en skrivelse 1991-11-11 till Samarbetsgruppen för vård och bevarande av garnisonsminnesmärken i Stockholm uppdragit åt denna att ombesörj a erforderligt underhåll av stenen, samt avsatt max 2000:- för ändamålet. Samarbetsgruppen har därefter låtit renovera stenen för anvisade medel. Texten på minnesstenblocket är därför f n i gott skick.

Upp

Minnesmärket står ca 50 meter från Gustaf Adolfskyrkan i Stockholm.

Sten rest på en mindre kulle omgiven av fyra mörsare (engelska) från 1813. Höjd 4100 cm, bredd 125 cm och djup 45 cm. Detaljer: Text på framsidan:

"Med Gud för Konung och Fosterland * Till minne af de Tappre som under Lifgardets, Gula brigadens, Lifgardets till fot, Blå och Gula lifgardets och Svea Lifgardes fanor offrat blod och Lif." "Befrielsekriget 1521 Ryssland 1613-1617. Livland, Kurland och Preussen 1617-1629. Tyskland 1630-1648. Skåne 1644-1645. Preussen och Danmark 1655-1660. Halland, Skåne och Blekinge 1675-1679. Seland 1700. Ryssland 1700-1709. Kurland, Litaven, Polen och Sachsen 1701-1706. Norge 1718. Finland 1741-1743. Pommern 1757-1762. Finland 1788-1790. Pommern 1805-1806. Finland och Westerbotten 1808-1809. Tyskland och Belgien 1813-1814. Norge 1814."

Text på baksidan:

"Befäl och trupp reste stenen d 1890-09-07. Överlämnades i Stockholms stads vård av Kungl. Svea Livgarde vid dess utflyttning till Ulriksdal d 5 okt 1946."

Garnisonsminnets historik/bakgrund: Minnesstenen är rest 1890. Den är ritad av Gustaf Adolfskyrkans arkitekt Carl Möller(1857-1933). På stenens framsida återges de krigsskådeplatser från 1521 till 1814 som Livgardet och dess företrädare bevistat. De omgivande fyra mörsarna var år 1991 delvis i dåligt skick och behövde renoveras. Under år 1992-1993 renoverade Stockholms stad genom Stockholms Konstråd minnesmärket, rustade mörsarna och snyggade upp kullen med nya inskärningar runt mörsarna, för att hindra att jord skulle falla ner över dem.

Stockholms stad. Minnesstenen är belägen på parkmark som tillhör Stockholms stad. Enligt ovannämnda uppgift på minnesstenen är minnesmärket "överlämnad i Stockholms stads vård", vilket torde innebära att även äganderätten till stenen överförts till staden. Stockholms stad känner ett tillsyns- och vårdansvar för minnesstenen. stenen är upptagen i Stockholms stads förteckning över skulpturer med ägarebeteckningen "Kommunen, donation".

Stockholms Konstråd, intendent Kaj Larsson, tel. 508 317 53 .

Upp

Minnesstenen står på fastigheten Väsby 5:1 invid Bögs gård på Järvafältet, 300 m söder sjön Ravalen (väster om Edsberg), Sollentuna kommun.

Minnesstenen är rest av Kungl. Svea Livgardes officerskår 1921-06-24 över löjtnanten vid gardet, friherre Gabriel Cronstedt. Cronstedt dog genom vådaskott från en kulspruta invid Bögs gård 1921-05-24. Gabriel Cronstedt var fänrik vid Kungl. Svea Livgarde 1918. Han fick avsked för deltagande i finska frihetskriget. Där ingick han i Svenska brigaden 1918-02-12. Cronstedt tjänstgjorde under offensiven mot Viborg dels i östarméns stab, dels som kompani- och bataljonschef. General Mannerheim gav Cronstedt ett erkännande för insatsen vid dessa strider i ett telegram direkt till sekundchefen vid Kungl. Svea Livgarde. Cronstedt återinträdde i tjänst som löjtnant 1920-10-11. Texten på minnesstenen är svårläslig f n, men enligt tekniska kontorets naturavdelning, Sollentuna kommun är den ursprungliga texten följande:

"Löjtnanten vid Kungl. Svea Livgarde Frih Gabriel Cronstedt föll här för vådaskott den 24 maj 1921. Kungl. Svea livgardes officerskår reste stenen."

Minnesstenen är i behov av renovering snarast möjligt.

Sollentuna kommun äger marken på vilken stenen är rest. I Sollentuna kommun svarar tekniska kontorets naturavdelning för vården av parker, fornminnen och minnesmärken. Dock förekommer ingen planerad tillsyn eller vård från kommunens sida beträffande ifrågavarande minnessten, bortsett från att kommunen klipper ner rosenbuskarna runt stenen ungefär vart tredje år.

Avdelningschefen på tekniska kontorets naturavdelning i Sollentuna kommun Åke Ekström. Närmast ansvarig är naturvårdaren Johan Andersson, tel. 96 43 70.

Upp

Minnesstenen är rest norr om Långa raden på Skeppsholmen.

En hög avsmalnande granitsten. Text på framsidan:

"G III SVENSKSUND den 9 och 10 juli 1790."

Text på baksidan: Under en bild av ett ankare omgivet av tre kronor med en rund ring, krönt av krona, finns följande text:

"Minnesvården restes 1890".

Staten är ägare till hela Skeppsholmen. Statens Fastighetsverk förvaltar, efter det att Flottan lämnat Skeppsholmen. Det är således Statens Fastighetsverk och ej Stockholms stad som f n svarar för bl.a. vården av gräsmattorna på Skeppsholmen och även har ansvaret för tillsynen och vården av denna minnessten. Byggnadsstyrelsen har renoverat Svensksundsstenen inför 200-årsjubiléet år 1990. I Stockholms stads förteckning över skulpturer är angiven ägarebeteckningen "staten, donation". Stockholms stad har alltså inget ansvar för detta minnesmärke. Byggnadsstyrelsens ansvar för Skeppsholmen torde komma att upphöra fr.o.m. 1993-01-01 i och med att Byggnadsstyrelsens verksamhet fr.o.m. datum kommer att bolagiseras. Eftersom hela Skeppsholmen idag med sina museer m.m. omfattar en viktig statlig kulturell verksamhet kommer Skeppsholmen, enligt fastighetsdirektören på byggnadsstyrelsen Bo Norrlén, sannolikt även i framtiden att ägas av staten och i fortsättningen efter 1993-01-01 förvaltas av en nybildad myndighet, vars huvuduppgift blir att förvalta kulturhistoriska miljöer tillhöriga staten.

Upp

Gravmonumentet är beläget på Galärvarvskyrkogården, Djurgården.

Tio män och två kvinnor, vilka hittats i regalskeppet "Wasa", jordfästes här 93-08-10 av amiralitetspastor Gustaf Brandt i närvaro av ett stort antal myndighetspersoner m fl. (Litteratur: Galärvarvets kyrkogård i Stockholm, 2 ed 99, författad av amiralitetspastor Gustaf Brandt). Wasagraven består av en stor gravhäll av svart granit på vilken ett gammalt ankare har sin plats. Till graven leder en gång, som är gjord av sten från Wasas barlast. En längre gravskrift som författats av prins Wilhelm har inhuggits i gravhällen. (Angående inskriptionens lydelse,se Brandts ovannämnda skrift.)

Gravmonumentet är uppfört av Skeppsholms församling och har enligt obekräftad uppgift skänkts år 1963 till Flottan. Staten äger marken. Kungen disponerar åter marken fr o m 90-01-01, sedan Flottan lämnat örlogsvarvet. vid årsskiftet 90-01-01 överfördes nämligen förvaltaransvaret för Flottans och Skeppsholms församlings kyrkogård till Kungliga Djurgårdens förvaltning. Någon kyrkogårdsnämnd (motsv.) finns ej , utan Kungliga Djurgårdens förvaltning sköter förvaltningen av kyrkogården direkt. Kyrkogården kallas idag Galärvarvskyrkogården. I Regeringens (Utbildningsdepartementets) beslut 99-05-29 anges särskilt (sid. 4) att Wasagraven skall förvaltas av Kungliga Djurgårdens förvaltning.

Upp

Kolerakyrkogården, strax intill Nya kyrkogården i Vaxholm.

Fyrkantig granitsten med höjd 250 cm, bredd 80 cm och djup 40-25 cm. Text på framsidan:

"Till minnet av dem som under sin tjänst i Vaxholms fästning blevo kolerans offer åren 1853-1856."

Text längre ner:

"K. Vaxholms kustart. reg:te reste vården år 1926."

Vaxholms församling äger och förvaltar Kolerakyrkogården i Vaxholm.

Museichefen vid Vaxholms fästningsmuseum Eric Himmelstrand, tel. 541 301 00.

Upp

Minnesstenen är rest inom KA 1 kasernområde vid västra bryggan (Grenadjärbryggan) på Oskar-Fredriksborg (=Rindö) .

Oscar Fredriksborg var åren 1906-27 Kungl. Vaxholms Grenadjärregementes (I 26) förläggningsort. Minnesmärket består av ett liggande naturstensblock i granit, vilket vilar på några mindre granitstenar. Själva minnesstenen har måtten längd 200 cm, höjd 60 cm, djup 60 cm, bas 90 cm och topp 45 cm. På minnesmärket finns en bild - i övre högra delen - av en exploderande granat. Vid sidan därom och även under följande text:

"Kungl. Vaxholms Grenadjärregemente 1902-1927."

Minnesstenen har en vacker patina men behöver ändock försiktigt rengöras.

Staten äger marken. Fortifikationsförvaltningen förvaltar. Lokal förvaltningsmyndighet är Marinkommando Ost. Vaxholms Kustartilleriregemente (KA1) är stationerat på området. Ansvarig för kulturhistoriska minnesmärken m.m. är Vaxholms fästningsmuseum.

Museichefen vid Vaxholms fästningsmuseum Eric Himmelstrand, tel. 541 301 00.

Upp

Minnesvården är rest på Nya kyrkogården, Vaxholm.

Minnesvården restes över 19 artillerister som omkom vid en explosion på Vaxholms kastell 1887-08-11. Minnesvården har höjd 300 cm, bredd 90 cm och djup 60 cm. Den är rest på ett stenfundament och är flankerad av två kanonrör som står med mynningarna lodrätt ner mot stenfundamentet. I stenfundamentets alla hörn vilar kanonkulor. På framsidan av stenen finns en järnsköld med nummer och namn på de förolyckade. Text på stenens baksida: "Förmän och kamrater reste vården".

Vaxholms församling äger och förvaltar Nya kyrkogården i Vaxholm.

Museichefen vid Vaxholms fästningsmuséum Eric Himmelstrand, tel. 541 301 00.

Upp

Minnesstenen är placerad framför kanslihuset KA 1, Rindö.

Minnesstenen som har stort konstnärligt värde är gjord av konstnär Elis Erikssson som var vpl vid KA 1 under beredskapsåren. Stenen har en höjd 240 cm, bredd 85 cm djup 85 cm. Text på framsidan: "1939 1945" Motiv. Man på post. De skilda vapnen. Grupp med fana, bonde, säd Kvinna och gosse skördar frukter, duvor flyger från denna sida in överst på vänstra sidan.

Staten äger marken. Fortifikationsförvaltningen förvaltar. Lokal förvaltningsmyndighet är Marinkommando ost. Vaxholms Kustartilleriregemente ( KA 1 ) är stationerad på området. Ansvaret för kulturhistoriska minnesmärken m.m. är delegerat till Vaxholms fästningsmuseum.

Museichefen vid Vaxholms fästningsmuseum Eric Himmelstrand, tel. 541 301 00.

Upp

Minnesstenen står i backen upp mot storstugan på Hamngatan i Vaxholm.

Minnesmärket är en stående, fyrkantig sten huggen i granit. Höjd 330 cm, bredd 115 cm och djup 45 cm. Text på framsidan:

"Till minne av Vaxö läger reste Vapenbröderna och Vaxholms stad denna sten år 1939"

Text på baksidan:

"Lägerplats till år 1905"

Minnesmärket står på parkmark, som tillhör Vaxholms kommun. Vaxholms kommun har tillsyns- och vårdansvar.

Museichefen vid Vaxholms fästningsmuséum Eric Himmelstrand, tel. 541 301 00.

Upp

Den stora minnesstenen är rest år 1880-04-30 intill den gamla Sjökrigsskolan på Skeppsholmen.

Vegastenens mått: Höjd 4.5 m, bredd 1.75 m, sida 0.7 m. Text på framsidan:

"Till minne af den första kringseglingen af Asien utförd 1878-1880 med svenska ångaren Vega restes denna sten af flottans män."

Ovanför texten finns en bild av expeditionens vag.

Staten är ägare till hela Skeppsholmen. Statens Fastighetsverk förvaltar Skeppsholmen. Det är således Statens Fastighetsverk och ej Stockholms stad som f n svarar för bl.a. vården av gräsmattorna på Skeppsholmen och även ansvaret för tillsynen och vården av denna minnessten. I Stockholms stads förteckning över skulpturer är angiven ägandebeteckningen "Staten, donation". Stockholms stad har alltså inget ansvar för detta minnesmärke. Byggnadsstyrelsens ansvar för Skeppsholmen torde komma att upphöra fr.o.m. 1993-01-01 i och med att Byggnadsstyrelsens verksamhet från och med detta datum kommer att bolagiseras. Eftersom hela Skeppsholmen idag med sina museer m.m. omfattar en viktig statlig kulturell verksamhet, kommer Skeppsholmen enligt fastighetsdirektören på byggnadsstyrelsen Bo Norrlén sannolikt även i framtiden att ägas av staten och i fortsättningen efter 1993-01-01 förvaltas av en nybildad myndighet, vars huvuduppgift blir att förvalta kulturhistoriska miljöer tillhöriga staten.

Upp

Älvsnabbenmonumentet är rest på södra delen av Kapellön mellan Muskö och Utö i Haninge kommun med registerbeteckningen Arbottna 1:1 m fl, (tidigare registerbeteckning var Älvsnabbsmonumentet 1:1).

Monumentet finns på en av de öar (Kapellön) som tillsammans med Älvsnabben, Bjurshagen och Gubbholmen bildade Sveriges förnämsta örlogshamn, omnämnd redan 1442. Under juli 1621 avseglade härifrån svenska flottan med Gustaf II Adolf till Riga och år 1630 till Tyskland. År 1719 och 1743-44 låg en del av ryska flottan här. Under några dagar under Krimkriget år 1854 låg här en fransk-engelsk eskader.

Älvsnabbenmonumentet utgörs av ett högt fyrkantigt sten monument (höjd 13 m, 5 x 5 m vid foten, 4 x 4 m vid toppen, uppfört i skalmursteknik med 1 m tjocka murar i granit). Monumentet krönes av ett stort liggande linjeskeppsankare. Minnesmärket avtäcktes 1930-06-15 i närvaro av kronprins Gustaf Adolf. Monumentet bekostades av insamlade medel (25.000:-). Arkitekt var Albert Flink. Skulptör är enligt inskriptionsplatta: Conrad Carlman.

Lokal förvaltningsmyndighet är Ostkustens marinkommando, fortenheten, domänavdelningen. Inga rutiner finns f n för tillsyn och vård av Älvsnabbenmonumentet.

Fortifikationsbefälhavaren vid Ostkustens marinkommando (med ansvar från Gävle till Västervik), översten Ulf Fredriksson, 185 82 Vaxholm, tel. 0764/30 10 0 vx; Byrådirektören, med ansvar för mark- och arrendefrågor vid samma marinkommando, Gunnar Berg.

Upp

Mariebergsklockstapeln står på A 1:s gamla kasern, nuv. Militärhögskolans gård, Valhallavägen 117.

Text på klockan: "År 1818- Gjuten vid Styckgjuteriet Marieberg på bekostnad av Kongl. Styckgjutaren överste Lieutenanten och Riddaren Ch Apelquist af Kronan emottagen till ett minne av honom Gjuteriets grundläggare."

På klockans motsatta sida finns en dekoration bestående av en triangel omgiven av en cirkel, från vilken utgår ett strålknippe. Undertill finns ett snett liggande latinskt kors jämte ett bladverksarrangemang. Text på en minnesplatta på klockhuset:

"Denna klocka från 1818 vid Högre Artilleriläroverket å Marieberg återinvigdes här vid Sveriges Militära Högskolors 150-årsjubileum den 30 oktober 1968."

Mariebergsklockstapeln är rest på statlig mark. Fortifikationsförvaltningen förvaltar området. Den lokala förvaltningsmyndigheten är Överbefälhavarens militära servicekontor (ÖB/MSK), fastighetsförvaltningen. (Förvaltningen har inga egna anställda utan upphandlar årligen bygg- och markservice etc. Därför finns ingen direkt avdelad resurs för vård av minnesmärket). I Stockholms stads förteckning över skulpturer är anmärkt ägarebeteckningen "Staten". Stockholms stad har alltså inget ansvar för detta minnesmärke.

Avdelningsdirektören Evert Berg och 1:e byråingenjören Lars Nilsson vid ÖB/MSK, tel. 788 75 00.

Upp